Terapi

I samband med ätträningen så har vi också fått ett erbjudande om att träffa en psykolog och en sköterska och diskutera hur vår första tid tillsammans med Sophie har varit, utmaningar i ätträningen och utmaningar i vardagen. Vi fattade tycke för både psykologen och sköterskan vid första mötet och det har varit väldigt värdefullt för oss att få en möjlighet att sätta oss ner med en neutral samtalspartner med viss insyn i Sophies sjukdom där vi kunnat bolla tankar, känslor och idéer.

Igår var vi där igen för att prata om inget speciellt egentligen, men av naturliga skäl pratade vi en hel del om de kräkningar och svårigheter med maten som vi tillsammans med Sophie tampas med just nu.

Varje gång vi varit där känner jag otroligt stor tacksamhet för att det är just Micke jag går igenom det här med. Varje gång vi är där får jag bekräftat hur rätt vi är för varandra och att vi på flera nivåer kompletterar varandra, både kring tankesätt men också hur vi handskas med saker o ting. Igår konstaterade vi att vi under de senaste två åren, med undantag för de första månaderna, aldrig varit ”under isen” samtidigt. Det är alltid någon av oss som drar framåt, som orkar kämpa och som orkar finnas till för den andra när den inte orkar. Vi har växelvis dragit vår lilla familj framåt och situationer som jag tyckt varit jobbiga har Micke inte alls hanterat på samma sätt och vice versa.

Gemensamt för oss båda är att vi i grund och botten har en positiv inställning till livet. Livet är kul. Livet löser sig. Även om saker o ting känns hopplösa ibland så försöker vi bibehålla den positiva inställningen. Saker o ting kommer att lösa sig. Vi kommer att klara det.

Det är tufft, men:

Om vi inte fått Sophie hade jag troligtvis aldrig fått möjligheten att lära mig så mycket om mig själv.

Om Sophie hade varit frisk hade jag troligtvis inte lärt mig så mycket om vården, sjukdomen och samhället i allmänhet.

Om Sophie hade varit frisk hade jag inte varit lika ödmjuk för livet som jag är idag.

Som pappa brukar säga. Om inte om fanns, vore hela världen min.

En reaktion på ”Terapi”

  1. Ni är bara bäst, mina tankar finns hos er varje dag och ”stumpilumpan” är ljuset i allt mörker som finns, vilken kämparglöd och vilja hon har gett prov o bevis på…

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *