Hemma igen

Nu är vi hemma igen och barnen sover äntligen sött i sina sängar. Vi har haft två helt fantastiska dagar på Kolmården, jättekul att se alla djuren och Bamses värld var succé för Sophie! Vi gjorde en liten staycation i Norrköping och tog in på hotell, hur mysigt som helst.

Vi bestämde igår morse att vi skulle gå två dagar på djurparken och det visade sig vara helt rätt beslut för då behövde vi inte stressa på något sätt och hann med Bamses värld två gånger. Igår var vädret helt perfekt, mulet och strax över 20 grader. Vi kunde alla gå i shorts utan att frysa eller bli för varma och Sophies hud mådde jättebra av det. Ingen allergisk reaktion och bara bus och lek. Hotellet var verkligen en hit, vi bodde på The Lamp Hotel, ett litet mysigt hotell med en fantastisk innergård. Enda rummen med badkar var sviterna så vi passade på att lyxa till det och bokade en svit för hela familjen. Det hade säkert gått lika bra med en dusch för en natt men vi ville göra något extra när vi ändå skulle sova borta. Vi har bott på hotell med Sophie vid ett tillfälle tidigare men det var på något vis ännu mysigare den här gången med hela lilla familjen.

Kvällen igår avslutades med middag hos fina vänner och en nattpromenad tillbaka till hotellet.

Under semestern har vi passat på att träffa massor av vänner och det har vart helt fantastiskt roligt. Jag har varit orolig för att känna mig krånglig med allergierna och vi vill inte kräva allergifri mat när vi är borta, men alla gånger vi har varit borta så har omsorgen varit stor och vi har bjudits på mat som alla ska kunna äta. Alltså, tacksamheten jag känner inför det är så otroligt stor. Jag trodde inte att det skulle spela så stor roll men att kunna få gå bort och äta god mat OCH inte behöva oroa sig för allergiska reaktioner är nästan en religiös upplevelse (jag är inte religiös). Annars är vi alltid på vår vakt och slappnar inte riktigt av ordentligt. Så till alla våra vänner och familjerna, ett hjärtinnerligt TACK för att ni engagerar er och visar så stor omtanke om de som betyder mest för oss, barnen. Återigen också tack till alla ni veganer där ute som är en stor drivande kraft i att det finns så mycket bra alternativ mat.

Imorse började vi dagen med hotellfrukost på innergården och även där fanns lite smått och gott som vi kunde plocka ihop till Sophie.
Hotellfrukost.

Dagen idag har varit betydligt soligare och varmare och lite jobbig vädermässigt för oss alla tror jag. Vi åkte Safari-linbanan över alla djuren och fick komma häftigt nära girafferna vilket verkligen blev en hit. Sophies favoritsnuttisar är giraffer så att få se en hel flock riktiga giraffer var obetalbart. Tillbaka i Bamses värld passade vi på att åka så många attraktioner vi kunde och det blev både Dunderhoningkarusell, Skalmans bilar och Bamses flygande matta. Den sista var jag lite osäker på om hon skulle klara av eftersom hon kan vara lite reserverad ibland men hon tjoade och tjimmade hela åkturen. Tre år gammal (snart) och så kavat ändå.
Susande fram högt upp på Bamses flygande matta.

Vädret idag har som sagt varit varmare och jag vet inte riktigt vad som hände mot slutet av eftermiddagen men det var som att ansiktet började överproducera hud och hur mycket vi än smörjde så blev hon torr och lite, jag vet inte hur jag ska förklara, men "gul" liksom på kinderna och hakan. Ser nästan ut som att det blir små små gula blåsor här och där i ansiktet och det kan komma ganska fort, på en timme säkert. I bilen på vägen hem var det som att hela ansiktet gick bananas och huden kraschade totalt. Jag blir superstressad och ledsen varje gång det händer för det blir en för hjärtat smärtsam påminnelse om att det är annorlunda. Annorlunda är inte fel men det blir så visuellt och jag blir ledsen för att hon får utstå en del blickar för att hon ser annorlunda ut. Jag tänker också att vi snart kommer att behöva ta kontakt med BUP igen men istället för att gå dit själva gå dit tillsammans med Sophie så att hon kan få hjälp med hur hon ska handskas med det.

Hold your horses tänker ni nu, hon är ju bara tre år. Ja, men hon blir mer och mer medveten om vad som händer och sker runtomkring henne så jag tror att det kanske kan vara dags snart. Kanske till våren, vi får se.

Nu är det badat och smort iallafall och så får vi se hur det är imorgon. Ibland försvinner det snabbt och ibland sitter det i ett par dagar. Min tänkta träning ikväll uteblev till förmån för ett glas vin. Imorgon ska vi packa upp och så väntar middag med en barndomsvän som vi råkat bli granne med. Tänk hur livet kan bli.

Årets hittills roligaste semesterdagar är nu avslutade och nu återstår en dryg vecka av Mickes semester innan vi är tillbaka i rutinerna igen. Sedan väntar nästa äventyr men mer om det längre fram.


I Skalmans bilar.


Spännande på Delfinshowen.


Taggad tjej inför avfärd igår morse.

Packar

Nu sover båda barnen och det är dags att ta tag i den där packlistan så att vi är redo för avfärd imorgon bitti.
Den är ganska lång men så blir det med småbarn och en med extra behov. Vi kommer inte att använda allt (bilgodiset kommer definitivt att ta slut dock) men det är tokigt att stå utan olika krämer t ex om det skulle behövas. Kom precis på att jag missat att skriva upp allergimedicin och antihistamin ifall kliattack eller allergisk reaktion skulle uppstå så skriver det här som ett kom-ihåg.

Hade också tänkt att laga någon mat till Sophie som vi kan ta med till lunch (ätträningen fortsätter även utanför hemmet), men kollade precis Kolmårdens hemsida och de har väldigt bra info om vilken mat som serveras och vad den innehåller så en stor tumme upp för det! Ett moment mindre att tänka på för det finns saker på menyerna som vi alla ska kunna äta.

Nu packa, vi hörs imorgon!

Hallå hej!

Hej hej från semesterbubblan. Vi har hamnat i välförtjänt semesterkoma där morgnar som börjar 8.00 känns som 5.30 och rutinerna är som bortblåsta. Så skönt och välkommet. Det har redan gått två (!) av Mickes semesterveckor och nu återstår endast två. Vi har inte gjort många knop alls faktiskt, träffat vänner, badat och lekt på stranden, fixat hemma, lekt utomhus, lagat god mat och tränat. Så som det ska vara den här perioden.

Jag har tänkt på er och tänkt att jag ska uppdatera men min hjärna har verkligen checkat ut och befinner sig nu i semesterkoma, ber om ursäkt för detta.

De senaste dagarna har vi ordentligt tagit tag i att vänja Sophie av med blöja, såå efterlängtat, och nu på tredje dagen känns det som att hon fattar grejen. Huden vid blöjområdet har länge varit den som varit mest irriterad men nu mår den prima igen. Huden överlag mår bra, nästan som alltid den här årstiden, bara ansiktet som spökar litegrann. Det är märkligt hur bra hon mår av lite sol och bad, på en timme kan utslag och eksem vara borta.

Potträning pågår.

Ett av uppdragen under sommaren var att testa vit fisk och se om hon är allergisk mot det och idag fick vi äntligen i henne lite lite fisk. Minimala mängder, ett halvt kryddmått, men tillräckligt för att utlösa en reaktion (tror jag iallafall). Det gick…

BRA!

Så kul att äntligen ha ett positivt gensvar på ett nytt livsmedel. Annars har det mest känts som att allt vi velat testa har hon varit allergisk mot. Ska testa ett par gånger till för att vara säker, men det ser ljust ut! Roligt också av en annan anledning..

hon åt nämligen ifrån min gaffel! Tadaa, två framsteg i ett!

Det har verkligen gått framåt för oss med ätträningen under semestern, hon går pyttesmå framsteg hela tiden. Mellan tummen och pekfingret skulle jag säga att hon får i sig ett till två kryddmått mat om dagen via munnen och rekordet ligger nog runt en tesked vilket är helt otroligt eftersom hon de sista tre åren totalvägrat mat eller saker i munnen. Favoriten är piggelinglass, följt av päronpuré och Ahlgrens bilar. Med små, små myrsteg tar vi oss framåt. Jag skrev för ett tag sedan också att jag skulle försöka få lite draghjälp av Felicia när hon började med smakportioner, för om de kunde äta samma saker och hon ser att Felicia äter så kanske hon skulle vilja äta också. Idag var det på vippen att jag fick mata henne med samma sked som Felicia, men Sophie ångrade sig i sista stund.

Det börjar verkligen kännas som om hon börjar bli en stor tjej, med kepsen bakochfram, ätandes på en piggelin och utan blöja.

I veckan väntar ett besök på Kolmården, annars bara vara hemma. Kolmården blir det första utflyktsmålet "för barn" som vi besöker om man räknar bort Skansen. Det ska bli så kul, jag är övertaggad på att åka dit.

Hoppas hjärnan tar sig ur koman snart så att vi hörs snart igen. Bjuder på en bildbonanza från veckorna som gått så länge. Glöm inte att följa oss på Instagram, sophiesvarldse är det ni ska följa.

Stor kram

Datenight bara jag och Micke. Äta glass på stranden. Utsikten från stranden. Picknick inomhus när det regnar ute. Lek och bus i parken.

Sommarlov! 

Godmorgon från sommarlovet.

Idag är första dagen på Mickes semester och det innebär att alla får vara lite extra lediga. Vi inledde morgonen med sovmorgon för pappa Micke och morgonmys i soffan för mig och tjejerna. Sophie och jag har cyklat till bageriet för att köpa frukost och nu hänger vi på framsidan med UV-tältet och poolen uppe. Så mysigt och som jag längtat efter de här fyra veckorna. 

Vi körde också flipflop-premiär för Sophie, urgulligt. Små sommarfötter som äntligen läkt ordentligt och nu får vara ute i det fria. 

Nu väntar kaffe i solen och hemmahäng hela dagen. 


Skurk

Redan i torsdags åkte bandagen av. Huden som klarat sig så bra under tio dagar utan bad krackelerade helt i torsdags eftermiddag och att bada var det enda som kändes rätt. Hon har mått över förväntan bra i huden under hela den här perioden och knappt varit torr alls förutom litegrann i ansiktet. Vi har haft bra draghjälp av det ljumma sommarvädret som verkar göra underverk för hudens mående. Eftersom bandagen lossnat med jämna mellanrum och vi varit tvugna att lägga om själva så har vi haft en chans att se hur såret läkt och hur huden under mått. Så det var ingen chock i torsdags att huden under var torr och förtjockad och huden runt nageln var röd och irriterad. Själva såret har läkt fint och även om det är blodrester (ursäkta detaljen) kvar runt naglarna så ser det helt och fint ut. 

Att bada verkar inte vara något som hon saknat direkt för hon gallskrek under hela badet så det blev ett snabbad men bättre det än inget. Idag är första dagen som hon haft skor på sig och faktiskt gått omkring ute lite, det har inte varit något som helst problem. Inne hoppar hon och springer som en tok så jag är rätt säker på att hon inte har ont alls även om det säkert kan kännas obehagligt till och från. 

I måndags när bandaget åkt av för femtielfte gången och vi var hos distriktssköterskan så sa hon att vi gjorde rätt som kom dit för omläggning för föräldrar ska inte behöva vara skurkar mot sina barn, det kan andra vara. Något som verkligen fastnade. Jag har tänkt på det många gånger förut, hur vi till och från tvingas göra saker mot både hennes och vår vilja, och vara skurkarna i onödan hemma. Det är en svår avvägning att göra, vissa saker måste ju göras som att klippa naglar eller smörja i ansiktet t ex men vissa saker kanske man kan släppa lite på. Som att tjata på henne att hon inte ska klia t ex, eller försöka göra insmörjningen så smidig som möjligt. Det är också förjävligt att behöva hålla fast sitt barn medan andra gör obehagliga saker, t ex blodprov eller ”dammsuger” öronen. Snacka om skurkaktigt. 

Jag ska vara mindre skurk och mer bara mamma har jag bestämt mig för. Skurkandet ska jag överlåta på andra, sjukvården t ex. Självklart kommer det att vara i mitt eller Mickes knä hon kommer att sitta vid nästa provtagning och provtagningen efter det. Det går inte att överlåta till någon annan, men att hålla på och lägga om bandage på en gallskrikande och panikslagen unge hemma, det kommer jag nog inte att göra mer. Hemma ska man ha positiva upplevelser. 

Nu väntar födelsedagsmiddag på stan med min allra bästa lillasyster, som jag längtar. Lilla familjen firade mig igår när Micke var ledig, frukost på sängen och sedan vin- och långlunch.

Kram till er alla som hejar på, stöttar och finns till <3