Hemma igen

London var helt fantastiskt, bra väder, god mat, vin, vänner och shopping. Kan inte direkt säga att jag känner mig utvilad, men det var härligt att komma iväg och ännu härligare att komma hem igen. Träningen blev till en lång morgonpromenad istället p g a halsont så ville inte riskera att åka på något ännu värre.

Idag har vi inte gjort något speciellt. Jag och Felicia var trötta båda två så efter lämning gick vi hem och sov två timmar på soffan. Vardagslyx när den är som bäst. Sedan har vi rensat min garderob, vilket är ett ständigt pågående arbete, men en lite större rensning idag och sedan hängde vi ute med Sophie efter föris.

Fick för övrigt lite hjärtsnörp imorse när jag hittade Felicia tuggandes på en av våra blommor och panikade lite snabbt och ringde giftinformationscentralen. Ingen fara på taket men blomman står numera högre upp i hyllan. Kontrastrikt med en som nästan inte äter något och en som verkligen äter allt hon kommer över.

Imorgon är Micke ledig vilket är fördelen med att jobba lite oregelbundet. Ett snabbt besök på Ikea står på menyn innan det är dags för lekterapi igen. Jag blir inte riktigt klok på den här behandlingen vi ska börja, hoppas verkligen att det blir av nu. Vår läkare hade pratat med överläkaren som är ansvarig för den typen av behandling och han hade verkat lite tveksam om jag förstod det rätt på Micke som tog samtalet. Hopplöst att vara i händerna på någon annan. Vi får se helt enkelt, fortsätter med lekterapin så länge iallafall.

Sophie har ett ganska elakt utslag på ryggen som vi provar att behandla med mild kortison ett par dagar för att se åt vilket håll det går, annars får vi söka hjälp i nästa vecka. Skönt på ett sätt att inte få panik och stå hjälplös när utslagen kommer utan att känna att vi ”kan” tillräckligt mycket för att behandla själva samtidigt som det kan vara skönt att stämma av ibland. Hon verkar inte så besvärad av utslaget, det varken kliar eller gör ont, och så länge det är så känner vi oss trygga med att självbehandla.

Klassisk After noon tea

På väg mot cocktails

Ser värre ut än vad det är, det verkar varken göra ont eller klia.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *