Äntligen fredag

Det har gått bra idag, vaccinationen till trots. Hon var väldigt glad och peppad innan och såg faktiskt fram emot att åka till sjukhuset och få en spruta. Tjoade och tjimmade som vanligt innan och sedan direkt när vi satte oss på plats i stolen och gjorde oss redo att få sprutan så bröt hon ihop. Vi hade satt bedövningsplåster på armen innan för att minimera det onda, men så visade det sig att sprutan skulle tas betydligt högre upp på armen än vi satt plåstret så det hade ingen effekt den här gången tyvärr. Tur att det var två vana sköterskor så själva sticket gick väldigt snabbt och direkt när plåstret satt på plats så blev hon glad igen.

Efteråt gick vi och åt frukost på caféet på sjukhuset (försov oss så klart imorse efter en halvstökig natt så det blev inget att äta hemma) och sedan blev det ett snabbt besök på lekterapin innan vi styrde kosan mot Sickla för lunch och lite tidsfördriv. Barnen har varit lite kinkiga idag, Felicia är lite förkyld och har varit kinkig med maten och Sophie har varit trotsig av rang. Höjdpunkten idag blev lek i en animerad fiskdamm i köpcentret och båda barnen lekte loss för att sedan däcka i vagnen på vägen hem.

Nu har de båda precis somnat och jag och Micke sitter i köket för att prata ikapp veckan. Den har varit intensiv på alla fronter och då är det skönt att dela på en bit ost och bara prata av sig.

I onsdags på lekterapin fick vi förresten biljetter till Emil i Lönneberga av stiftelsen Min Stora Dag, så himla kul! Har totalt glömt bort att dela med mig av det.

Träffade också ”vår” lekterapeut idag och hon är verkligen något extra. Som alla andra vi möter. Hon vet att vi ska tillbaka till sjukhuset på måndag och att Sophie då ska få lämna blodprov så dels skickade hon med oss blodprovsgrejer hem som vi kan leka med i helgen och dels hade hon gått och fotat sköterskan som ska hjälpa oss på måndag och tänkt smsa bilden till oss så att Sophie kanske ska känna sig tryggare vid provtagningen. Nu var vi ju där idag så hon visade bilden för Sophie istället, men snacka om att tänka utanför boxen.

Blir så fascinerad av all kompetent och omtänksam personal vi träffar hela tiden. Tänk om alla kunde få ha det så här.

Trots att Sophie var ledsen under provtagningen så känns det ändå som ett steg framåt, hon var ju trots allt inte ett dugg ledsen innan vilket hon alltid är annars.

Återigen, vi är inne i ett riktigt bra flow just nu.

Sushilunch!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *