Allt möjligt blandat

Hej på er!

Tänk att i måndags när jag la ut en bild på Instagram tänkte jag att jag skulle uppdatera bloggen bara någon timme senare. Det blev aldrig av och en timme blev tre timmar och tre timmar blev 12 och till slut sitter jag här, 48 timmar efter att jag tänkt uppdatera er. Åh det ljuva småbarnslivet.. Nu är det dags iallafall!

Förra veckan var min sista egna föräldralediga vecka och jag passade på att ägna mig extra mycket åt barnen och att försöka vara en extra härlig mamma. Valde mina strider med barnen och försökte leka och umgås så mycket som möjligt. Det gick ganska bra faktiskt om jag får säga det själv.

Den här veckan är både jag och Micke lediga och försöker köra någon slags överlämning samtidigt som vi passar på att genomföra ett par projekt hemma och faktiskt bara umgås. Jag antar att det är likadant för de flesta småbarnsfamiljer men en del grejer verkar bara inte bli gjorda, hopplöst bortprioriterade. Typ som att städa bilen på insidan eller rensa i förrådet.

Vårt förråd har varit ett enda kaos sedan vi flyttade in i huset för tre år sedan för det har alltid varit något som kommit emellan men idag har vi äntligen tagit oss i kragen och rensat och organiserat ordentligt. Känner mig som en ny människa faktiskt! Ni läser ju inte här för att ni är intresserade av vårt förråd såklart men jag tycker det blir ganska talande för hur det kan vara att vara funkisförälder, eller vanlig förälder för den delen med. Men tre år är lååång tid utan att göra något och då är både jag och Micke driftiga människor. Jaja, sluttjatat om förrådet.

Sophie går sista dagarna på förskolan nu innan ätträningen drar igång nästa vecka och det ska bli så spännande! Hon har gjort enorma framsteg de sista veckorna och har till och med svalt en liten bit spaghetti! Just nu är hon mest intresserad av spaghetti och makaroner och då får vi helt enkelt försöka komma ihåg att servera det varje måltid. Hon har dessutom en period nu när hon vill vara bebis och vill gärna ha napp och igår till middagen ville hon att jag skulle mata (!) henne. Döm av min förvåning när hon faktiskt också gapade och accepterade att ha makaronen i munnen. Tidigare har hon velat bli matad men sedan ratat skeden när vi närmat oss munnen men inte igår alltså. Vid ett tillfälle hade hon FEM makaroner i munnen samtidigt. FEM!

Idag ville hon bli matad igen men då med en makaron i taget. Till slut tappade hon intresset och gav sig på att slicka på en rödbeta istället, något hon aldrig visat intresse för tidigare. I helgen gick hon och slickade på en Calippo massor med gånger, så det händer verkligen grejer nu. En riktigt lyckträff med tajmingen av ätträningen. Har också varit och lämnat spaghetti i skolköket så att hon kan få det även där. Kanske lossnar det ännu mer då, kanske inte.

Annars har vi inte gjort så mycket, Felicia klättrar på som vanligt och är numera portad från köket efter att hon klättrat upp på en del av köksbänken och ramlat ner därifrån. Det gick bra som tur var men herregud vad läskigt det var. Hon är verkligen en liten äventyrare den där lilla. Snabb som en iller och alltid ett blåmärke någonstans efter något nytt äventyr. Fina unge. Idag har vi varit hos tandläkaren för hon slog av en liten bit av ena framtanden igår när hon kröp och snubblade med nappen i munnen. Alltid är det något.

Hur mår ni alla fina?

Intresset ökar..

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *